<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss  xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" 
      xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" 
      xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" 
      xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" 
      version="2.0">
<channel>
<title>Minerva</title>
<link>https://rokning.org/tilfar/blog/</link>
<atom:link href="https://rokning.org/tilfar/blog/index.xml" rel="self" type="application/rss+xml"/>
<description></description>
<generator>quarto-1.10.18</generator>
<lastBuildDate>Tue, 01 Sep 2026 00:00:00 GMT</lastBuildDate>
<item>
  <title>Føroysk støddfrøðiorð — og tey donsku, tú kennir</title>
  <dc:creator>Minerva </dc:creator>
  <link>https://rokning.org/tilfar/blog/posts/2026-09-01-stoddfrodiord/</link>
  <description><![CDATA[ 






<p>Ein føroyskur miðnámsnæmingur situr ofta við donskum tilfari og hoyrir føroyska undirvísing. Tað merkir, at tú mást kunna hugtakið á báðum málum — og at tú kanst missa eina heila uppgávu, ikki tí tú ikki dugir støddfrøðina, men tí tú ikki kendi orðið.</p>
<p>Hetta er ein av teimum trupulleikunum, Minerva varð sett á stovn fyri at loysa.</p>
<section id="orðalistin" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="orðalistin">Orðalistin</h2>
<p>Grundarlagið undir hesi grein er <em>Støddfrøðiorð — Føroyskur-Danskur, Danskur-Føroyskur orðalisti</em>, savnaður av Mortan Dalsgarð og givin út av Føroya Skúlabókagrunni (ISBN 99918-0-168-9). Arbeiðið byrjaði við SIGMA-bókarøðini í 1986, tá tey, ið stóðu fyri henni, sóu, at “málspurningurin fór at vera tann størsti trupulleikin”.</p>
<p>Dalsgarð skrivar sjálvur í formælinum, at listin ikki er fullfíggjaður og ikki endaliga staðfestir orð og heiti. Nøkur av uppskotunum eru ikki vorðin vanlig í nýtslu. Vit taka tí listan sum eina keldu, ikki sum eina lóg.</p>
</section>
<section id="tey-sum-eru-lættast-at-villast-í" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="tey-sum-eru-lættast-at-villast-í">Tey, sum eru lættast at villast í</h2>
<p>Hesi eru ikki tey torførastu hugtøkini — tey eru tey, har føroyska orðið ikki er at gita út frá tí danska.</p>
<table class="caption-top table">
<thead>
<tr class="header">
<th>Føroyskt</th>
<th>Danskt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr class="odd">
<td>stuttsíða</td>
<td>katete</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>langsíða</td>
<td>hypotenuse</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>vídd</td>
<td>areal</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>ummál</td>
<td>omkreds</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>tvørmát</td>
<td>diameter</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>viðberi/tangentur</td>
<td>tangent</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>tídd</td>
<td>frekvens</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>tíðføri</td>
<td>hyppighed</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>miðja</td>
<td>median</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>fjórðingsmark</td>
<td>kvartil</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>mesti</td>
<td>typetal</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>spenni</td>
<td>variationsbredde</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>halltal</td>
<td>hældningskoefficient</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>stigvísi</td>
<td>eksponent</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>ferrót</td>
<td>kvadratrod</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>valdur</td>
<td>faktor</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>frummongd</td>
<td>definitionsmængde</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>virðismongd</td>
<td>værdimængde</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>úrdrag</td>
<td>udfald</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>úrdráttur</td>
<td>udfaldsrum</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>sonn renta</td>
<td>effektiv rente</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>javngjald</td>
<td>annuitet</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>lánsupphædd</td>
<td>hovedstol</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>vísital</td>
<td>indekstal</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>virðisminkan</td>
<td>inflation</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>Legg serliga til merkis <strong>stuttsíða</strong> og <strong>langsíða</strong>. <em>Katete</em> og <em>hypotenuse</em> eru grikskar tøkuorð á donskum, meðan tey føroysku orðini beinleiðis siga, hvat tey eru: tann stutta síðan og tann langa síðan. Tað er lættari at minnast — men bert um tú hevur hoyrt tað einaferð.</p>
</section>
<section id="tøl" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="tøl">Tøl</h2>
<table class="caption-top table">
<thead>
<tr class="header">
<th>Føroyskt</th>
<th>Danskt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr class="odd">
<td>teljital</td>
<td>naturligt tal</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>heil tøl</td>
<td>hele tal</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>ráðin tøl</td>
<td>rationale tal</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>óráðin tøl</td>
<td>irrationale tal</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>altøl</td>
<td>reelle tal</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>makað tal</td>
<td>lige tal</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>stakt tal</td>
<td>ulige tal</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>frumtal</td>
<td>primtal</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>samansett tal</td>
<td>sammensat tal</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>Sí <a href="../../../../tilfar/stoddfrodi-c/tol_og_algebra/index.html">Tøl og algebra</a>.</p>
</section>
<section id="brot-og-algebra" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="brot-og-algebra">Brot og algebra</h2>
<table class="caption-top table">
<thead>
<tr class="header">
<th>Føroyskt</th>
<th>Danskt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr class="odd">
<td>brot</td>
<td>brøk</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>teljari</td>
<td>tæller</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>nevnari</td>
<td>nævner</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>stytta</td>
<td>forkorte</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>leingja</td>
<td>forlænge</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>ektað brot</td>
<td>ægte brøk</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>óektað brot</td>
<td>uægte brøk</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>felagsnevnari</td>
<td>fællesnævner</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>líkning</td>
<td>ligning</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>ólíkning</td>
<td>ulighed</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>ókendur</td>
<td>ubekendt</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>ferregla</td>
<td>kvadratsætning</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>potensur</td>
<td>potens</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</section>
<section id="funktiónir" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="funktiónir">Funktiónir</h2>
<table class="caption-top table">
<thead>
<tr class="header">
<th>Føroyskt</th>
<th>Danskt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr class="odd">
<td>funksjón</td>
<td>funktion</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>linjufunksjón</td>
<td>lineær funktion</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>stigfunksjón</td>
<td>eksponentialfunktion</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>funksjón á øðrum stigi</td>
<td>andengradsfunktion</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>ritmynd</td>
<td>graf</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>krossskipan</td>
<td>koordinatsystem</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>fyrri ásur (x-ásur)</td>
<td>førsteakse (x-akse)</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>seinni ásur (y-ásur)</td>
<td>andenakse (y-akse)</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>skurðpunkt</td>
<td>skæringspunkt</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>nullpunkt</td>
<td>nulpunkt</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>vakstrartal</td>
<td>vækstrate</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>framrokningartal</td>
<td>fremskrivningsfaktor</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>tvífaldstal</td>
<td>fordoblingskonstant</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>helvtartal</td>
<td>halveringskonstant</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong>stigfunksjón</strong> er verd at leggja til merkis: tað er <em>eksponentialfunktion</em>, ikki <em>potensfunktion</em>. Her er lætt at villast.</p>
</section>
<section id="geometri" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="geometri">Geometri</h2>
<table class="caption-top table">
<thead>
<tr class="header">
<th>Føroyskt</th>
<th>Danskt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr class="odd">
<td>tríhyrningur</td>
<td>trekant</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>rættvinklaður</td>
<td>retvinklet</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>javnbeintur</td>
<td>ligebenet</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>javnsíðaður</td>
<td>ligesidet</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>spískvinklaður</td>
<td>spidsvinklet</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>gævvinklaður</td>
<td>stumpvinklet</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>einsvinklaðir</td>
<td>ensvinklede</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>vinkulsamløga</td>
<td>vinkelsum</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>hjáliggjandi síða</td>
<td>hosliggende side</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>andstødd síða</td>
<td>modstående side</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>miðnormalur</td>
<td>midtnormal</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>miðlinja</td>
<td>median (í tríkanti)</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>lóg Pythagorasar</td>
<td>den pythagoræiske læresætning</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<div class="callout callout-style-default callout-note callout-titled">
<div class="callout-header d-flex align-content-center">
<div class="callout-icon-container">
<i class="callout-icon"></i>
</div>
<div class="callout-title-container flex-fill">
<span class="screen-reader-only">Note</span>Ein spurningur til lesaran
</div>
</div>
<div class="callout-body-container callout-body">
<p>Orðalistin sigur <strong>tríhyrningur</strong> og <strong>vídd</strong>. Á Minerva nýta vit <em>tríkantur</em> og <em>areal</em>, tí tað er tað, sum vit hoyra í skúlanum í dag. Listin er frá 1993, og málið hevur rørt seg.</p>
<p>Vit hava ikki tikið støðu til, hvat er “rætt”. Hevur tú eina meining, hoyra vit fegin — <a href="https://github.com/tannstori/minerva-feedback/discussions">sig okkum tað</a>.</p>
</div>
</div>
</section>
<section id="hagfrøði" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="hagfrøði">Hagfrøði</h2>
<table class="caption-top table">
<thead>
<tr class="header">
<th>Føroyskt</th>
<th>Danskt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr class="odd">
<td>hagfrøði</td>
<td>statistik</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>hagtøl</td>
<td>statistisk materiale</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>eygbering</td>
<td>observation</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>stakroynd</td>
<td>stikprøve</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>bólkaðar eygberingar</td>
<td>grupperede observationer</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>tíddarbýti</td>
<td>frekvensfordeling</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>miðaltal</td>
<td>gennemsnit</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>vigað miðaltal</td>
<td>vægtet gennemsnit</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>spjaðing</td>
<td>spredning</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>stabbamynd</td>
<td>histogram</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>pinnamynd</td>
<td>pindediagram / stolpediagram</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>trappumynd</td>
<td>trappediagram</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>rimamynd</td>
<td>søjlediagram</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>sirkulmynd</td>
<td>cirkeldiagram</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>samantald tídd</td>
<td>kumuleret frekvens</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>Ein fella: á donskum eru <strong>histogram</strong> og <strong>søjlediagram</strong> tvey ymisk sløg av myndum — tað fyrra fyri bólkað tøl, tað seinna fyri bólkar. Orðalistin setur <em>stabbamynd</em> upp á móti <em>histogram</em>. Kanna altíð, hvat myndin veruliga vísir, og ikki bara hvat hon eitur. Sí <a href="../../../../tilfar/stoddfrodi-c/hagfrodi/index.html">Hagfrøði</a>.</p>
</section>
<section id="líkindarokning" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="líkindarokning">Líkindarokning</h2>
<table class="caption-top table">
<thead>
<tr class="header">
<th>Føroyskt</th>
<th>Danskt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr class="odd">
<td>líkindarokning</td>
<td>sandsynlighedsregning</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>líkindaøki</td>
<td>sandsynlighedsfelt</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>javnbýtt líkindaøki</td>
<td>symmetrisk sandsynlighedsfelt</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>hending</td>
<td>hændelse</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>øvug hending</td>
<td>komplementærhændelse</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>viss hending</td>
<td>sikker hændelse</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>ómøgulig hending</td>
<td>umulig hændelse</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>tengjan</td>
<td>kombinatorik</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>umbýting</td>
<td>permutation</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>sambinding</td>
<td>kombination</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>faldirað</td>
<td>fakultet</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>við afturlegging</td>
<td>med tilbagelægning</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>uttan afturlegging</td>
<td>uden tilbagelægning</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong>tengjan</strong> fyri <em>kombinatorik</em> er eitt av teimum uppskotum, sum ongantíð sló ígjøgnum. Vit nýta <em>kombinatorik</em> á Minerva.</p>
</section>
<section id="kapitalrokning" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="kapitalrokning">Kapitalrokning</h2>
<table class="caption-top table">
<thead>
<tr class="header">
<th>Føroyskt</th>
<th>Danskt</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr class="odd">
<td>renta</td>
<td>rente</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>rentustøði</td>
<td>rentefod / rentesats</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>renturenta</td>
<td>rentes rente</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>sonn renta</td>
<td>effektiv rente</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>javngjald</td>
<td>annuitet</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>javngjaldslán</td>
<td>annuitetslån</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>samansparing</td>
<td>opsparing</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>avdráttur</td>
<td>afdrag</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>lánsupphædd</td>
<td>hovedstol</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>avsláttur</td>
<td>rabat</td>
</tr>
<tr class="odd">
<td>framrokning</td>
<td>fremskrivning</td>
</tr>
<tr class="even">
<td>støðisár</td>
<td>basisår</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>Sí <a href="../../../../tilfar/stoddfrodi-c/kapitalrokning/index.html">Kapitalrokning</a>.</p>
</section>
<section id="hvussu-tú-nýtir-hetta" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="hvussu-tú-nýtir-hetta">Hvussu tú nýtir hetta</h2>
<p>Tú skalt ikki læra listan uttanat. Men tá tú lesur eina danska bók og møtir einum orði, tú ikki kennir, er tað ofta ikki støddfrøðin, sum er trupul — tað er orðið. Tá er tað verd at fletta upp.</p>
<p>Og fer tú til próvtøku á føroyskum, men hevur lisið á donskum, er tað virði at ganga listan ígjøgnum eina ferð frammanundan. Tað er leidligt at missa eitt stig av tí, at tú ikki visti, hvat <em>stuttsíða</em> var.</p>
</section>
<section id="kelda" class="level2">
<h2 class="anchored" data-anchor-id="kelda">Kelda</h2>
<p>Mortan Dalsgarð: <em>Støddfrøðiorð. Føroyskur-Danskur, Danskur-Føroyskur orðalisti.</em> Føroya Skúlabókagrunnur, 2001. ISBN 99918-0-168-9.</p>


</section>

 ]]></description>
  <category>orðafar</category>
  <category>miðnám</category>
  <guid>https://rokning.org/tilfar/blog/posts/2026-09-01-stoddfrodiord/</guid>
  <pubDate>Tue, 01 Sep 2026 00:00:00 GMT</pubDate>
</item>
</channel>
</rss>
